Månadsarkiv: oktober 2021

Museidagar med årsmöte 2022

Nu äntligen ska vi få träffas igen! Museidagar bjuder som vanligt på ett fullspäckat program men med pauser så att ni alla ska få tillfälle att även prata med varandra. Museidagar invigs av riksantikvarie Joakim Malmström. Fredagen fortsätter sedan med information från Riksantikvarieämbetet, presentation av Årets Arbetslivsmuseum 2022, visning av Sörmlands museum, årsmöte samt en gemensam middag då vi även har prisutdelning för Årets Arbetsmyra 2022. På lördagen besöker vi medlemsmuseer. Vi gör korta besök så att alla medlemsmuseer ska få möjlighet att visa sin verksamhet. Unikt för i år är en extra dag då vi fördjupar oss i ämnet hållbara samlingar. Se info nedan och i programmet. Varmt välkomna att anmäla er redan idag!

Bild: Oxelösundrummet. Montage: ArbetSam

Datum: 22-24 april
Ort: Nyköping med omnejd
Värdmuseum: Sörmlands museum
Tema: Hållbara samlingar
Invigning: Riksantikvarie Joakim Malmström

Länk till program
Länk till anmälningsformulär
Länk till anmälningsformulär som pdf

Skrivelser till årsmöte 2022 och nomineringar till styrelse ska vara kansliet tillhanda senast 31 januari 2022.
E-post: info@arbetsam.com.
Postadress: ArbetSam, Laxholmen, 602 21 Norrköping.

Värdmuseum är nya Sörmlands museum som har mottagit Kulturarvspriset 2019 för sitt nyskapande sätt att berätta människors historia i museets nya hus som öppnade i november 2018  i Nyköping. Där har de valt att fokusera på att synliggöra samlingarna och lyfta fram berättelser med magasinen placerade i mitten. Tillgängliga, gestaltande och levande. Med fokus på människor och berättelser kan museisamlingar användas, inte bara bevaras. Och de kan fylla sitt syfte att ge kunskap, förståelse och upplevelser.

Extra dag med seminarium på temat Hållbara samlingar!
Vi fördjupar oss i frågor om samlingar och förvärv för att tänka långsiktigt och hållbart. Med Hållbara samlingar förmedlar vi verktyg för ett grundläggande arbete för att kunna tillgodose arbetslivsmuseernas behov. Vanligen är behoven utökade resurser, större byggnader och digitalisering. Genom att börja se över samlingarna enligt metoder som exempelvis SAK och Spectrum, besparas museers resurser på längre sikt, och för att kunna digitalisera behöver museerna först gå igenom sina samlingar. Föreläsare från Riksantikvarieämbetet, Vadsbo museum, Eskilstuna stadsmuseum och Tekniska museet.

Berättande magasin. Foto: Sörmlands museum.

Under Museidagar 2022 besöker vi medlemsmuseerna:

F11 Museum
Sveriges flygspaningsmuseum F11 Museum visar sedan 1991 svensk flygspaning 1941-1980, från flottiljen F11. Se spaningsplan S29 Tunnan, S32 Lansen, S35 Draken och SF37 Viggen. De visar också världens enda bevarade mobila underrättelsepluton. F11 Museum är också ett upplevelsecenter med flygsimulatorerna: SK60, SF37 Viggen och Piper Navajo.
Länk till hemsida.

Stadsvakten Nyköpings Kulturarvsmuseum
Stadsvakten Nyköpings kulturarvsmuseum visar på drygt 500 kvm Nyköpings samhälls- och industrihistoria: Nyköpings textilindustri, metalltryckeri, Christer Nilssons trollerimuseum, Gert Fredrikssons prissamling, gammeldags skolsal, släktforskning, gamla Nyköpingsfilmer och mycket mer.
Länk till hemsida.

Femörefortet
Upplev en topphemlig försvarsanläggning från kalla kriget! Gömd i berget under naturreservatet Femöre i Oxelösund finns en kärnvapensäker jätteanläggning, där 70 soldater skulle försvara Bråvikenområdet mot en storinvasion över Östersjön från Sovjetunionen och Warszawapakten.
Länk till hemsida.

Lotsarkivet i Gamla Oxelösund
I Lotsarkivet med forskarrum för lokal historia och släktforskning finns skrifter och samlad information om lotsning och lotsarnas liv vid Hävringe och Oxelösund. Forskarrummet ger digitalt tillgång till lokal historia, ett omfattande bildarkiv och släktforskning. I Gamla Oxelösund påminner namnen på gator, kvarter och platser om lotsarnas liv och verksamhet. På Kulturstigen finns informationsskyltar med bilder och information.
Länk till hemsida.

Föreningen Sörmlands Veteranjärnväg
Mitt i Oxelösund finns FSVJ – Föreningen Sörmlands Veteranjärnväg. Välkommen in i den nostalgiska atmosfären i det gamla lokstallet. I lokstallet finner du olika typer av fordon som t ex ett av TGOJs nio största elektrolok, Ma 408, nu i sin historiska orangea skepnad. Under 2019 fyller lokstallet hela 100 år och en museibyggnad är under uppförande.
Länk till hemsida.

Oxelösundsrummet
I Oxelösundsrummet och bildarkivet har det samlats material om Oxelösunds arbetsliv från arbetsplatser och företag som inte längre finns eller inte är tillgängliga för allmänna besök. I dokument, film, bild och ljud kan du ta del av kvinnors och mäns arbetsplatser i industrin, följa arbetslivets förändringar, fascinerande livsöden och mycket mera.
Länk till hemsida.

Sjöfartsmuseet i Oxelösund
Sjöfartsmuseet i Oxelösund visar föremål och informerar om sjöfart, lotsning, rederier och hamnverksamhet. På gården står den första motordrivna lotsbåten Mulle. Här berättas om Oxelösunds hamn förr och nu, om lotsverksamheten från ön Hävringe och om lotsningen idag. Klubb Maritim, som driver sjöfartsmuseet, är en sjöfartshistorisk förening med drygt 4 000 medlemmar i Sverige och utlandet.
Länk till hemsida.

Skärgårdsmuseet i G:a Oxelösund
Allt ska vara klart till Almas 75-årsdag. Själv vill hon inte höra talas om varken kalas eller presenter. Jag har allt jag behöver bara hälsan står mig bi. Så börjar årets berättelse Bråda dagar och lite romantik. Berättelsen om fiskarfamiljen Eriksson på Grantorpet bildar bakgrund till Skärgårdsmuseets utställning 2020. Här upplevs kontrasten mellan den vackra miljön och det hårda skärgårdslivet förr. Båthus och bodar med gamla jakt- & fiskeredskap samt båtmotorer.
Länk till hemsida.

Samt medlemsföreningarna Automobilsällskapet i Nyköping, Textilhistoriska gruppen, och Sörmlands Industrihistoriska förening.

På bussarna får vi information av och med Tunabergs gruvmuseum
Väl bevarad gruvby med gruvfogdebostad, arbetarbostäder, smedja, krutkällare, gruvmagasin och stånggångsvaktarbostad. Totalt ett tjugotal byggnader som vuxit upp runt Storgruvan i Koppartorp. Det största gruvhålet är 160 m djupt men är delvis vattenfyllt. Gruvans glansperiod var under 1750-talet. I ett av gruvmagasinen har hembygdsföreningen ett gruvmuseum, där man berättar mer om utvecklingen i Tunaberg med brytning av koppar, järn, mangan, kobolt och marmor. I gruvfogdens bostad finns ett hembygdsmuseum. Hantverksförsäljning.

Automobilsällskapet i Nyköping presenterar det som kunde ha blivit Sveriges första automobil som fanns redan på 1830-talet i Nyköping. Det enda som finns kvar från den tiden är en modell av den ångvagn som aldrig byggdes i full skala. 200 år senare har teknikerna i Automobilsällskapet med gamla metoder och gamla material byggt Norbergska ångvagnen så nära originalet som möjligt. Samtidigt har ett omfattande arbete lagts ned på att forska om faktoristen Norberg och den samtid han verkade i.   Ångvagnsmodellen finns just nu på Stadsvakten och de här dagarna även själva ångvagnen – i drift!

Om Museidagar
ArbetSam genomför varje år museidagar för sina medlemmar i anslutning till årsmötet. Det är ett tillfälle för ArbetSam och medlemmar att träffas, inspirera och lära känna varandra, utbyta erfarenheter och vidareutbilda sig. Museidagar är även ett sätt för ArbetSam att tacka medlemmarna för det arbete de gör på sina museer. Museidagarna bygger på samarbete, både med medlemsmuseer och andra aktörer som till exempel ett länsmuseum. Museidagarna genomförs på olika ort varje år för att synliggöra våra medlemmar som finns över hela landet.

Vi önskar besöka och synliggöra så många medlemsmuseer som möjligt de här dagarna. ArbetSam ser de här besöken som introduktioner/smakprov och att deltagarna sedan själva kan återkomma och göra ett mer fördjupat besök. ArbetSam har glädjande nog väldigt många medlemsmuseer vilket medför att vi varje år nödgas prioritera bort något/några museer att besöka. Det är med stor vånda vi gör det och inte sällan blir de bortvalda museerna besvikna över att vi inte besöker dem då vi är i närheten.

Genom åren har Museidagar genomförts:
2021 Digitalt via Teams
2020 Inställt pga coronapandemin
2019 Umeå, Västerbotten
2018 Norrköping, Östergötland
2017 Falun, Dalarna
2016 Varberg, Halland
2015 Västerås, Västmanland
2014 Linköping, Östergötland
2013 Kristianstad, Skåne
2012 Göteborg, Bohuslän
2011 Gävle, Gästrikland
2010 Karlskrona, Blekinge
2009 Grängesberg/Ludvika, Dalarna
2008 Karlstad, Värmland/Västmanland
2007 Östersund, Jämtland
2006 Eskilstuna, Södermanland
2005 Värnamo, Småland
2004 Norrköping, Södermanland/Östergötland
2003 Göteborg, Bohuslän
2002 Örnsköldsvik, Ångermanland
2001 Avesta, Dalarna
2000 Landskrona, Skåne
1999 Trollhättan, Västergötland

Invigare och tema genom åren
2019 Staffan Forssell, generaldirektör på Kulturrådet – Arbetslivets samlingar
2018 Alice Bah Kuhnke, Kultur- och demokratiminister – ArbetSam 20 år
2017 Olof Lavesson (M), ordf kulturutskottet – Berättelsens kraft
2016 Anna Wallentheim (S), kulturutskottet – Ideella krafter
2015 Gunilla Carlsson (S), vice ordf i kulturutskottet – Tillgänglighet
2014 Lars Amréus, riksantikvarie – Barn och unga
2013 Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturminister – Hållbara museer
2012 Kjell Nordström, ordf i regionfullmäktige VG-region – Kalla kriget
2011 Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturminister – Skapande skola

Yttrande Avveckling flottningslagstiftningen?

ArbetSam är en av remissinstanserna för remiss Ds 2021:2022 Promemoria Avveckling av flottningslagstiftningen. Utrednings­upp­draget syftar till en avveck­ling av flott­nings­lag­stift­ningen, sedan flott­ningen i Sverige upphört på 1990-talet. Enligt prome­morian saknas det anled­ning att räkna med att flott­ningen skulle återupptas i en framtid under sådana för­hållan­den att den nuva­rande lag­stift­ningen alltjämt skulle inne­bära en lämplig reglering. Det finns alltså inte något skäl att behålla denna med tanke på ett åter­upp­tagande. ArbetSam anser att det är av vikt att man beaktar de sociala och kulturhistoriska frågorna och att man bevarar viktiga kulturhistoriska lämningar efter flottningen. I Sverige finns närmare 30 museer som visar på skogsbrukets betydelse. Utöver det finns det dokumenterat omkring 200–300 arbetslivsmuseer vid vatten där bruksmiljön med vattenkraften som grund till dess existens är en del av vårt gemensamma kulturarv och är av betydelse idag.

Remiss Promemoria Avveckling av flottningslagstiftningen?
Yttrande Promemoria Avveckling av flottningslagstiftningen?

Medlemsmuseer med inriktning på skogsbruk
Sandslåns flottningsmuseum, Ångermanland
Siljansfors Skogsmuseum, Dalarna
Skogsmuseet i Daretorp, Västergötland
Skogsmuseet i Lycksele, Lappland
Skogsmuseum, Remningstorp, Västergötland
Särna Skogs- och Försvarsmuseum, Lomkällan, Dalarna
Norrbyskärs Museum, Västerbotten
Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar, Östergötland
Strömsbergsbruks Järn och Skogsbruksmuseum, Uppland
Derome Trä & Nostalgimuseum, Halland

Laxvikens Skogs och Flottarmuseum, Jämtland
(Museum nyligen nedlagt. Samling omhändertagen av Jamtli.)

Sandslåns Flottningsmuseum. Foto: Carina Backevall

Karmansbo Bruksmiljö – Årets Arbetslivsmuseum 2022

Stort och varmt grattis till vårt medlemsmuseum Karmansbo Bruksmiljö som utsetts till Årets Arbetslivsmuseum 2022! Karmansbo bruksmiljö innehåller en komplett lancashiresmedja med fyra härdar och dubbelhärd. En härd går att använda. Mumblingshammare körs med vattenhjul, det finns räckhammare och valsverk. Smedjan var i drift till 1958. En smedsbostad visas som museilägenhet med möbler från början av 1900-talet. Juryns motivering:
Mumblingshammarens pulserande hjärta levandegör järnbearbetningen på riktigt i Karmansbo Bruksmiljö. Tack vare föreningens hårda arbete kan järnhanteringen visas upp på samma sätt som för 250 år sedan, med det heta järnet i autentisk miljö.
Föreningen har genom föredömlig uppsökande och engagerande nyrekrytering
lyckats få både ökat antal medlemmar och föryngring. En kreativ finansiering
tryggar med tillförsikt verksamheten för framtiden, likaså gör det aktiva arbetet
med kunskapsöverföring genom utbildning av nya smeder, att brukets stolta
traditioner kan föras vidare.
Karmansbo Bruksmiljö representerar Bergslagens och resten av landets alla
järnbruk och är ett levande besöksmål för alla sinnen!

Länk till pressmeddelande

Karmansbo Bruksmiljö. Foto: Torsten Nilsson
Karmansbo Bruksmiljö. Foto: Torsten Nilsson

Fartygsforum 2021 och 2022

Fartygsforum 2021 blir något annorlunda än vanligt. Sjöhistoriska som arrangerar Fartygsforum bjuder in till filmpremiär istället för det sedvanliga genomförandet. Datum: 16 oktober.  Fem filmer kommer att visas. Fartygsforum 2022 kommer att genomföras i Stockholm 15-16 oktober.  Fokus kommer ligga på föryngring bland fartygsägare och föreningsmedlemmar, drivmedelsfrågor och miljöpolitik. Man kommer även bjuda in Transportsstyrelsen och andra aktörer.

Läs mer på Sjöhistoriskas hemsida.

Nyheter för arbetslivsmuseer – oktober

Nyhetsbrevet för oktober är mer fullspäckat som vanligt. Septemberbrev uteblev av nyordning rent administrativt. I nyhetsbrevet finns att läsa om den efterlängtade rapporten om arbetslivsmuseernas villkor och möjligheter! Riksantikvarieämbetet står bakom rapporten. Både ArbetSam och Arbetets museum har bistått dem med information under arbetets gång.
Utredningen Återstart för kulturen är klar och betänkandet Från kris till kraft finns nu att läsa. Har du inte anmält ditt arbetslivsmuseum till Museiguide 2022 är det hög tid nu. I september skickade Arbetets museum och ArbetSam ut en enkät till alla arbetslivsmuseer om hur denna andra sommar med coronapandemi påverkat dem. Nu har vi sammanställt svaren. Läs om det och mycket mer i nyhetsbrevet.

Länk till Nyheter för arbetslivsmuseer – oktober

Ritning Schumanns borrmaskin. Foto: Nordmarks gruvmuseum

Från kris till kraft – betänkande utredning Återstart för kulturen

Torsdag 30 september överlämnades  slutbetänkandet för utredningen Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin, till kulturminister Amanda Lind. I uppdraget ingick även att titta på hur andra relevanta länder hanterat pandemins konsekvenser för kultursektorn, samt identifiera strukturella problem inom kultursektorn som synliggjorts till följd av pandemin. Utredarna föreslår bland annat en storskalig digitalisering av kulturarvet. Riksantikvarieämbetet föreslås ta fram formerna för arbetet, i samarbete med Kungliga biblioteket och Riksarkivet.
– Det är mycket pengar och vi är redo. Utredningen tar upp behovet av en ökad digitalisering av kulturarvet och det är precis vad vi på Riksantikvarieämbetet har pekat på, säger riksantikvarie Joakim Malmström.

”Kulturarvssektorn behöver dels tillgängliggöra mer av samlingarna digitalt, dels göra fler samlingsvårdande insatser. Vi föreslår att regeringen avsätter 150 miljoner kronor 2022 och 325 miljoner kronor per år 2023 och 2024 för en digitaliseringssatsning som omfattar hela sektorn – såväl offentliga institutioner som ideella kulturarvsaktörer”, skriver utredningen.

– Utredningen har gjort ett fantastiskt jobb på kort tid. Ett av de riktigt stora och kostsamma förslagen rör digitalisering av museisamlingarna. Här har utredningen lyssnat på museisektorn och skissar på ett upplägg som på sikt skulle gynna digitalisering av samlingar bland alla museer. Nu måste museerna jobba ihop för att sätta press på de politiska partierna så att förslaget blir verklighet, säger Niklas Cserhalmi, museidirektör Arbetets museum.

– Vi ser positivt på satsningen att digitalisera kulturarvet. Många arbetslivsmuseer drivs ideellt. De bevarar, vårdar, brukar och utvecklar omfattande samlingar av vårt gemensamma kulturarv men har ytterst begränsade resurser. De har länge eftersökt verktyg för digitalisering, då särskilt för en samlingsförvaltningsdatabas, utifrån deras behov och förutsättningar. ArbetSam ser fram emot att vara en del av det gemensamma digitaliseringsarbetet, säger Mikael Parr, ordförande i ArbetSam.

Utredarna föreslår även stärkning av den ideella kulturarvssektorn: ”De ideella kulturarvsaktörerna är viktiga för att bevara och tillgängliggöra det gemensamma kultur-arvet i hela landet och har också stor betydelse för besöksnäringen. Liksom hela kultursektorn behöver de ekonomiska grundförutsättningarna för de ideella kulturarvsaktörerna stärkas. Under pandemin har fler än vanligt visat intresse för att ta del av det lokala kulturarvet genom de ideella kulturarvsaktörernas verksamheter. Det kan vara en trend som håller i sig, vilket ställer krav på större resurser.”

ArbetSams inspel till utredningen:
– Förfrågan om möte med utredarna
– Underlag gällande hur arbetslivsmuseerna har drabbats av pandemin (skickades i samarbete med Arbetets museum)
– Skrivelse med beskrivning över museernas roll i Skapande skola-projekt (skickades i samarbete med Sveriges museer och Länsmuseernas samarbetsråd)

Det är olyckligt att ArbetSam inte finns med i listan över organisationer som utredningen haft en dialog med.
Niklas Cserhalmi, museidirektör Arbetets museum har ingått i utredningens referensgrupp, därigenom har arbetslivsmuseernas situation förmedlats till utredningen.

Länk till betänkande Från kris till kraft

Sammanställning enkät: Coronapandemin – andra sommaren

Sammanställningen av enkäten över hur arbetslivsmuseernas andra sommar med coronapandemi sett ut, visar att man haft mer öppet, fler besökare och att man har sökt fler statliga krisstöd jämfört med i fjol. Enkäten skickades ut  till alla arbetslivsmuseer  i Databas över arbetslivsmuseer (1 546 st). 148 svar inkom varav 127 var från medlemmar i ArbetSam. Arbetslivsmuseerna är en stor disparat grupp och svaren i enkäten får vi se som en fingervisning för hur det ser ut i sin helhet. Flera arbetslivsmuseer som ArbetSam och Arbetets museum varit i kontakt med vittnar om att man har haft många fler besök än ett normalår. Framförallt har augusti varit besöksrik vilket också syns i vår sammanställning. Det har nästan uteslutande rört sig om enskilda besök då det normalt, stora antalet bussgrupper som kommer, fortfarande uteblivit. Men oavsett om det varit många fler besök i år så är det långt ifrån de höga besökssiffrorna 2019.

Länk till sammanställning

Hjorteds Mopedmuseum. Foto: Lovisa Almborg