|
I Sverige finns idag
1 380 arbetslivsmuseer som till största delen drivs av ideellt
arbetande personal. Dessa museiarbetare genomför ett fantastiskt
arbete som kan jämföras med en folkrörelse. Museernas
huvudsakliga inriktning är att ur sina olika perspektiv bevara,
bruka, och berätta om industrisamhällets kulturarv.
Arbetslivsmuseernas samlingar är idag mycket omfattande. Man kan
nog utan att överdriva konstatera att den största delen av
bevarandet av industrisamhällets kulturarv vilar på ideella
krafter. I Kulturrådets statistik
Kulturen i siffror, museer & konsthallar 2006 anger 18
museer att deras samlingars huvudinriktning avser teknik och
industrihistoria.
Arbetslivsmuseerna
berättar och levandegör historien genom arbete och vardag, ofta
med maskiner och tekniska system i drift, men även om livet vid
sidan av arbetet. På så sätt skapas ett möte mellan yrken och
metoder, handlag och kunskap, människor och museiföremål. Ett
försiktigt brukande är i många fall en förutsättning för
bevarande av industrisamhällets kulturarv. För detta krävs
kunskap och det är av största vikt att stötta arbetslivsmuseerna
i deras arbete med att bevara kunskap och överföra den till
kommande generationer.
Arbetslivsmuseerna är platser för lärande. Här finns berättelser
om 1900-talet, social historia, teknisk historia, matematik,
språk och här kan man uppleva de omvälvande förändringar som
lett fram till dagens Sverige. Vi som undertecknar denna
skrivelse vill på alla sätt verka för att arbetslivsmuserna blir
och används som levande lärosalar.
Värdet av det
ideella arbetet på arbetslivsmuseerna har beräknats till mer än
120 miljoner kronor per år. Ekonomin kan trots ideellt arbete
vara problematisk. Det finns endast två regelbundna
projektbidrag som kan sökas av arbetslivsmuseer,
Riksantikvarieämbetets bidrag till arbetslivsmuseer (4 milj.
kr/år) och stöd till fartygsbevarande, det så kallade Skutstödet
(500 000 kr/år).
|
