Årets Arbetslivsmuseum

 

ÅA-Liggande2rader

 

Vilket arbetslivsmuseum tycker du ska bli Årets Arbetslivsmuseum 2018?

Nu är det dags att nominera!

Hur går nomineringen till?
Skicka ett brev på max en A4-sida där du berättar
varför just det här museet borde utses till
Årets Arbetslivsmuseum. Titta på punkterna
nedan, hittar du några av dessa hos ditt museum?
• Stabilitet, långsiktiga strategier
• Genusperspektiv
• Ideellt engagemang
• Kunskapsbevarande
• Nöjda besökare
• Pedagogiskt arbete
• Tillgänglighet
• Utställningar
• WOW-effekt

Men det är ju inte helt fel om man besökt museet någon gång och känner till verksamheten.

Vem kan nominera?
Vem som helst kan nominera ett arbetslivsmuseum.

Vilka museer kan nomineras?
Alla museer som finns med i databasen www.arbetslivsmuseer.se

Nomineringen skickas till nominering@arbetslivsmuseer.se
Eller: Årets Arbetslivsmuseum – Arbetets museum
Laxholmen, 602 21 Norrköping
Skicka gärna med broschyrer, bilder och annat som kan berätta om museet.

Vem utser pristagaren?
En jury utsedd av Arbetets museum, ArbetSam, Statens Försvarshistoriska museer, Statens Maritima Museer och Trafikverkets museer.
Juryn träffas under hösten och utser vinnaren.

Om priset
Utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum instiftades 2010. Utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum är ett sätt att tacka och uppmuntra alla dessa fantastiska kulturarvsbevarare som tar hand om så stora delar av vårt kulturarv. Utan deras arbete hade vi inte lika många historier att berätta och inte lika många smultronställen att besöka.

Pris: ära, emaljskylt och 25 000 kr

Grattis Svenska Skoindustrimuseet!
– Årets Arbetslivsmuseum 2017

Svenska Skoindustrimuseet
Foto: Torsten Nilsson

Museet får utmärkelsen bland annat för att de har skapat en plats som på ett pedagogiskt och levande sätt visar skoindustrins historia, för att de ser till att en ny generation både blir delaktig i och får förståelse för skotillverkningens historia. Och inte minst för att man har tagit ansvar för ortens industrihistoria.

– Fantastiskt roligt med tanke på allt slit vi lagt ner på museet, säger Lilian Edström, museichef på Svenska Skoindustrimuseet i Kumla, om att tilldelas utmärkelsen.

Svenska Skoindustrimuseet. Lilian Edström vid Museimässan 2014

Prisutdelning sker hos Svenska Skoindustrimuseet 1 december kl 14.00.

Motiveringen i sin helhet:
Maskiner i drift, doften av läder och lim, med oumbärliga vardagsföremål i fokus. Svenska Skoindustrimuseet är en plats som på ett pedagogiskt och levande sätt visar skoindustrins historia. Museet ser till att en ny generation blir delaktig i och får förståelse för skotillverkningens historia. Inte minst kan besökaren köpa skor som tillverkats i museet. Ett ideellt engagemang ligger som grund för dagens stiftelse som har tagit ansvar för ortens industrihistoria.

Svenska Skoindustrimuseet. Läster.

Om Svenska Skoindustrimuseet i Kumla:
Skotillverkning och skoindustrin har haft en stor betydelse i Kumlas utveckling. Under årens lopp har det funnits över 130 olika skotillverkare i kommunen. När skoindustrinedläggningarna var stora började man i Kumla diskutera att bevara minnet av denna epok som haft sådan stor betydelse för kommunen. 1983 bildas en arbetsgrupp för att undersöka möjligheterna att starta ett skoindustrimuseum. 1986 öppnades Svenska Skoindustrimuseet i Kumla.

Svenska Skoindustrimuseet. Man vid maskin

En av museets uppgifter är att samla och bevara det som rör svensk skoindustri. Föremålssamlingen omfattar drygt 7 000 poster med bl. a. hundratals svensktillverkade skor, verktyg och maskiner för skotillverkning. Bildarkivet rymmer c:a 5 000 bilder på skofabriker. Museets bibliotek har böcker och tidskrifter som rör skoindustrin, arbetsförhållanden, skomode och tillverkningsprocessen.
Länk till pressmeddelande.
Länk till Svenska Skoindustrimuseets hemsida.

 

 

 

Tidigare pristagare

2016 – Föreningen Gotlandståget, Järnvägsmuseet i Dalhem – GHJ
Gotlandståget lok med flaggor
Foto: Daniel Åhlén

Med stora ideella krafter och i samverkan med näringslivet på Gotland har Föreningen Gotlandståget, Jernvägsmuseet i Dalhem skapat historia. Inte bara har museijärnvägen byggts ut med fler stationshus och spår, utan satsningen har även medfört nya arbetstillfällen och möjligheter för turistnäringen på Gotland. Därför har Föreningen Gotlandståget, Jernvägsmuseet i Dalhem utsetts till Årets Arbetslivsmuseum 2016.

Sedan 1972 har Föreningen Gotlandståget funnits vid Hesselby Jernvägsstation i Dalhem på Gotland. Museet byggdes upp utifrån ett förfallet museitåg och en samling förfallen stationsbyggnad. 2004 fick museet genom ett Leaderprojekt chansen att börja bygga ut museibanan till Roma, en sträcka på 6,6 km. Under åren som följde byggdes tre stationer och tre gamla stationshus flyttades till bansträckan och renoverades. Över 6 km spår har lagts, signaler har byggts, två broar har renoverats och järnvägsövergångar har anlagts. 1 500 räler, 47 000 spikar, 7 900 slipers och 4 400 bultar har förbrukats.

Mycket är nytt, men ambitionen har varit att bevara så mycket som möjligt. I en gammal hållplatskur har klotter från 50-talet bevarats. Vid Tule station och banvaktsstuga berättas om livet hos banvaktsfamiljen. På andra ställen berättas om järnvägarna på ön, om betodlingen och om samhällets förändringar.

Genom projektet har föreningen skapat samarbeten med aktörer inom besöksnäringen. Det övergripande målet har varit att locka fler turister till Gotlands inland och öka intresset för de museer och besöksmål som finns.

– Det är ett mycket omfattande projekt som Föreningen Gotlandståget genomfört under totalt 11 år. Resultatet är fantastiskt på många sätt, bland annat har projektet medfört en injektion till besöksnäringen i länet, ökat samverkan och gett nya arbetstillfällen. Vi är mycket glada över att vi genom denna utmärkelse har möjlighet att lyfta fram projektet och de organisationer och ideella krafter som stått bakom det, säger Niklas Cserhalmi, Arbetets museum.

Prisutdelning sker 7 november vid Roma station, Gotland.

Länk till Föreningen Gotlandstågets hemsida.

 

2014 – Borgquistska hattmuseet
Årets Arbetslivsmuseum 2014
Det Borgquistska hattmuseet i Trelleborg har utsetts till vinnare av utmärkelsen Årets Arbetslivsmuseum 2014. Genom utmärkelsen uppmärksammas och uppmuntras alla ideella krafter som vårdar, bevarar och visar vårt kulturarv.

Efter 112 år stängde Julia dörren till Borgquists hattaffär och verkstad i Trelleborg. Hon låste noggrant. Året var 1978 och tiderna hade förändrats. Förr syddes hattar, mössor och studentmössor i affärens verkstad men nu importerades billiga hattar och studentmössor från andra länder. Dörren förblev låst fram till 2005 när den Borgquistska hattfabriken återupptäcktes. På bilden: Jan-Arvid Andersson, Borgquistska Hattmuseet och Lovisa A. Grentzelius, ArbetSam. Foto: 

Idag köper man inte hattar hos Borgquistska. Nu handlar man kulturuppleveler och berättelser om Sverige förr, ett Sverige där man bar stråhatt på sommaren och plommonstop på vintern. Borgquistska förvaltas idag av Föreningen Gamla Trelleborg.

Borgquistska hattmuseet tilldelas utmärkselsen Årets Arbetslivsmuseum 2014. Föreningen Gamla Trelleborg bevarar och vårdar en autentisk arbetsmiljö på ett föredömligt sätt och verksamheten drivs genom ett stort ideellt engagemang. Visningar för skolklasser, pensionärsgrupper, studentjubilarer, föreningar, företag och allmänhet sker under ledning av ideellt arbetande guider.

– Glädjen bubblar i min kropp! Jag måste genast dela med mig av denna glädje till alla ideella krafter som gjort detta möjligt, sade Jan Arvid Nilsson när vi ringde upp och meddelade nyheten om utmärkelsen.

Juryn hade ett svårt arbete att vaska fram vinnaren bland så många bra nominerade museer men Årets Arbetslivsmuseum 2014 framstod tydligt fram emot dagens slut.

– Initialt fanns en viss tveksamhet kring vinnarens tillgänglighet; andra våningen, smal trappa och ingen hiss. Men när juryn upptäckte fantastiska 360-gradersbilder på föreningens hemsida där alla kan gå runt i anläggningen och med en knapptryckning promenera upp för trappan, då försvann all tveksamhet. Borgquistska hattmuseet är ett utmärkt exempel på hur kulturarvet kan göras tillgängligt även då förutsättningarna är begränsade, säger Torsten Nilsson, arbetslivsintendent på Arbetets museum.
Länk till Borgquistska hattmuseets hemsida.

Krister Andersson visar Borgquistska hattmuseet. Foto: Torsten Nilsson.
Christer Andersson. Foto: Torsten Nilsson

2013 – S/S Trafik
aa2014
Ångaren Trafik är en av Sveriges bäst bevarade ångare. Fartyget ser i dagsläget praktiskt taget likadan ut som när hon först kom till Hjo 1892. Dock har hon vid flertalet tillfällen varit nära att skrotas, säljas eller byggas om till något helt annat. På bilden: Marinette Fogde, Arbetets museum och Göran Jonsson, S/S Trafik. Foto: Torsten Nilsson

S/S Trafik sjösattes den 6 september 1892 och cirka en vecka senare kom hon till Hjo.
Fartyget trafikerade linjen mellan Hjo och Hästholmen med sin frakt av passagerare och gods. Man hade på den tiden tillstånd att servera brännvin på båten. På båda sidorna av Vättern hade Trafik ett samarbete med tågtrafiken så att deras tidtabeller passade ihop.

Efter Andra Världskriget började konkurrensen från person och lastbilar bli mer påtaglig och 1958 hade rederiet börjar fundera på att antagligen sälja Trafik eller bygga om henne till nått helt annat. Planer fanns bland annat om att byta ut maskinen mot en diesel motor. Dock började enskilda personer fundera på om man verkligen skulle göra så med den gamla båten. En av dom var Signe Carlsson. Hon kunde med hjälp av namninsamlingar övertyga kommunen om att låta Trafik bli ett sommarcafé. 1960 bildade hon föreningen ”Båtens vänner”. Och tillsammans med Bruce Stenholm höll hon den upplagda Trafik levande så länge de kunde.

Det var dock dyrt att hålla båten i bra skick, dessutom förfaller ett stillaliggande fartyg mycket snabbare än ett aktivt. En kall vinternatt 1966 började Trafik att läcka in vatten och inom kort hade hon sjunkit i hamnen. Många tyckte att man borde släpa ut henne på djupt vatten och sänka henne. Kommunen i sin tur beslutade att sälja henne som skrot. Dock hade en ny räddningsaktion påbörjats. En ny grupp gick ihop för att rädda Trafik och 1972 fick föreningen ”S/S Trafiks Vänner” pappren på att båten nu tillhörde föreningen. Man fick också ett kvitto på den revers på 5000 kronor som man var skyldig kommunen. Föreningen samlade in pengar genom auktioner och loppmarknader mm.

Den 21 september 1972 lämnade Trafik Hjo dragen av Hebe II och Hebe III och anlände den 23 september till Sjötorp vid Värnen där det stora restaureringsarbetet skulle äga rum. Över 30 000 obetalda arbetstimmar lades ner på Trafik. Material med mera bekostades bland annat genom lotterier, auktioner. Lennart Hyland bidrog också då han utan ersättning ställde upp som auktionsförrättare. Hotell Bellevue bidrog genom att hålla en gala där inträdet a 50 kronor oavkortat gick till Trafik. Många av de personer som hjälpte till att restaurera Trafik jobbar än idag aktivt på fartyget.

Den 21 Juli 1977 lade Trafik ut från Sjötorp och började sin resa hem till Hjo. Intresset var stort och längst Göta kanal stod människor för att få se henne. Ju närmare Vättern man kom desto mer människor samlades. Väl ute på Vättern åtföljdes Trafik av en mängd småbåtar som följde henne hem. Lördagen den 23 juli mitt på dagen anlände Trafik till Hjo där runt 20 000 personer hade samlats för att hälsa henne välkommen hem. Det hölls tal och kommunen överlämnade den revers på 5000 kronor som de fått av föreningen.

Fartyget vårdas och drivs av föreningen Sällskapet S/S Trafiks Vänner som har ca 600 medlemmar. Förutsättningen för verksamheten är och har alltid varit att alla jobbar gratis. Arbetet kommer dock inte att minska i framtiden och det är viktigt att nya aktiva medlemmar tillkommer så att kunskapen om Trafik inte dör ut. Foto nedan: S/S Trafik. Foto: Torsten Nilsson

aab2014

 

 

 

 

 

 

2012 – Qvarnstensgruvan Minnesfjället
aa2013Qvarnstensgruvan Minnesfjället i Lugnås, söder om Mariestad i Västergötland utsågs till Årets Arbetslivsmuseum 2012. Här har man tillverkat kvarnsten under 800 år. Gruvan är Europas enda kvarnstensgruva som är öppen för publik. På bilden: Pia Åkesson, Qvarnstensgruvan Lugnås och Elisabeth Lagvik, Flygvapenmuseum. Foto: Torsten Nilsson.
Runt berget i Lugnås finns cirka 600 dagbrott och 55 gruvor. Området är en av Nordens bästa när det gäller fossilspår och på berget finns en geologisk vandring. En av gruvans besökare blev så imponerad av besöket att han ett halvår senare skickade in en nominering:

”I höstas besökte jag och min sambo ett väldigt trevligt ställe i Skaraborg som jag vill nominera till tävlingen Årets Arbetslivsmuseum. Platsen heter Qvarnstensgruvan Minnesfjället i Lugnås och där visar man hur man högg kvarnstenar inne i berget under 1800-talet. En väldigt speciell plats och ett spännande resmål som vi verkligen gillade! Det var inget vi riktigt hade väntat oss när vi gick från parkeringen, men vilken plats det var! Då vi var där fanns det två mycket trevliga guider, en kille och en tjej i 17-årsåldern, som visade oss runt och berättade”

Qvarnstensgruvan får priset Årets Arbetslivsmuseum 2012 för att det är en otroligt häftig gruva, men också för sin breda och genomtänkta verksamhet som i huvudsak drivs av en ideell förening med 150 medlemmar. Gruvan skapar också arbetstillfällen. Varje år anställs ett 10-tal ungdomar som guider vid gruvan och ett antal äldre som vill arbeta som guider och/eller värdar i caféet. Många av byns invånare är engagerade i föreningen, men man arbetar även i breda nätverk och samarbeten när det gäller geologi, turism och museifrågor.

Föreningen lägger stort fokus på folkbildning, särskilda visningar genomförs om stenhuggningsteknik, geologi, Cisterciensorden och fladdermöss. Föreningen satsar också på barnverksamhet, tillverkning av kvarnhjul i lera och pedagogiska program.
Länk till Qvarnstensgruvans hemsida.

2011 – Jädraås-Tallås Järnväg
aab2011Juryn skrev i sin motivering att Jädraås-Tallås Järnväg JTJ fick priset för ett stort ideellt engagemang och för ett långsiktigt bevarandeprojekt av både det materiella och det immateriella kulturarvet. Föreningen har under femtio år klarat ett mycket stort åtagande som få museer skulle våga axla. JTJ äger idag hela den sex kilometer långa järnvägen mellan Jädraås och Tallås och ansvarar för att banan och alla de byggnader som behövs för att järnvägen skall fungera får det underhåll som krävs. På bilden: Håkan Nordenadler, Jädraås-Tallås Järnväg och Hans Kihlberg, ArbetSam. Foto: Torsten Nilsson

EU-kommissionen hade utsett 2011 till Europaåret för frivilligt arbete. Därför ansåg juryn det extra kul att utse JTJ till Årets Arbetslivsmuseum. Föreningens verksamhet bedrivs med ett stort ideellt engagemang och det kan noteras att många av de aktiva medlemmarna reser mer än 20–25 mil för att kunna arbeta ideellt på helger och under sommarmånaderna. För att kunna framföra sina tåg måste medlemmarna utbildas till både lokförare, eldare, konduktörer och verkstadsarbetare. Bland de aktiva finns såväl kvinnor som män. Även om man är mycket noggranna när man skall berätta järnvägens och Jädraås historia finns det inom föreningen ”inga hinder för kvinnor att utbilda sig och tjänstgöra i sådana befattningar som i gamla tider betraktades som manliga”. För närvarande utbildas två kvinnor till eldare/lokförare och tågbefälhavare.

Jädraås är ett litet samhälle i gästrikeskogen. Men att komma dit och uppleva denna levande historiska miljö är ett stort wow! Människor som pratar, liv och rörelse, ånglok som fnyser och inte så mycket nutid som grumlar tidsmaskinsbilden. Men för att hålla verksamheten levande skall lok och vagnar renoveras och skötas på rätt sätt. I samlingarna finns fyra motorlok, fem ånglok, två rälsbilar en ångvagn och cirka 70 vagnar av olika slag. Medlemmarna bedriver för närvarande två stora vagnsrenoveringsprojekt samt ett mycket stort och ett något mindre projekt för renovering av ånglok.

Arbete pågår för att, utan att påverka järnvägens autenticitet allt för mycket, göra museijärnvägen mer tillgänglig. Man arbetar med att göra lokaler och perrong mer anpassade och en vagn med rullstolslyft är under färdigställande

Jädraås-Tallås är inte bara en järnväg utan här ser man den som en del av det omgivande samhället. Här berättar man även om brukssamhället med smedjan, valsverket, hyttan och arbetarbostäderna. Tillsammans med Wij Trädgårdar erbjuder föreningen en dagsupplevelse med ångtåg, rosor och ”god fika”. Järnvägen är öppen för alla att engagera sig i eller att besöka som kulturturist och vem kan motstå en järnväg där ”Snälla hundar åker gratis”!

Jädraås-Tallås är en smalspårig järnväg som ligger 20 kilometer väster om Ockelbo i Gästrikland. Ursprungligen gick sträckningen från skogen runt Linghed till Norrsundet. Banan byggdes för att transportera malm och kol sommartid. Så småningom blev det även persontrafik. Från 1930-talet transporterades huvudsakligen massaved och timmer. Banan började byggas 1878. Till miljön hör förutom stationshusen även lokstallar, vagnhallar, verkstäder, vattentorn och förrådsbyggnader. I en förrådsbyggnad finns utställningar om kolning och gjutmodeller samt snickeriverkstad och järnhantering. Bilden nedan: Föreningen Jädraås-Tallås Järnväg
Länk till Jädraås-Tallås Järnvägs hemsida.
aa2011

 

 

 

 

 

 

2010 – Skebobruks museum
aa2010I juryns motivering skrev juryn att Skebobruks Museum fick priset för att:
”Skebobruks Museum har skapat en kulturell turistattraktion av stort värde för orten och dess omgivning. För drygt tio år sedan samlades ideella krafter i Skebobruk för ett rädda det förfallna museet och ge det nytt liv. Museiföreningen visar prov på gott museihantverk, kreativitet och gott kunskapsbevarande. Man använder nutidens tekniker för att berätta om brukets historia. Föreningens styrelse har en god blandning av män och kvinnor och föreningen arbetar aktivt för att även kvinnors arbete skall synliggöras. Museiföreningen har lagt ner mycket arbete på att göra det omgivande samhället delaktigt i museiverksamheten. Bland annat har man genomfört spännande pedagogiska satsningar mot skolan.” På bilden: Hans Hammarfors, Olle Ringenson och Ulla Silow, Skebobruks museum. Foto: Torsten Nilsson

Priset Årets Arbetslivsmuseum instiftades våren 2010 och under sommaren droppade nomineringarna in. Elva arbetslivsmuseer nominerades.

– Jätteroligt att vi fick så många nomineringar till denna första gång vi delar ut priset. Vi har tittat på en rad olika kriterier i urvalsprocessen. Hur arbetar arbetslivsmuseet med långsiktiga strategier, ideellt engagemang, stabilitet, kunskapsbevarande, utställningsverksamhet, genusperspektiv, pedagogiskt arbete, tillgänglighet. Och inte minst WOW-effekten – vi vill ju hitta och lyfta fram goda exempel som kan inspirera andra engagerade eldsjälar som håller liv i våra arbetslivsmuseer. Det är viktigt att ge beröm och uppmuntran så att arbetet kan fortsätta, berättade Torsten Nilsson, i pressmeddelandet.

Och priset då?
– Det museum som utses till Årets arbetslivsmuseum vinner äran och allas respekt, en emaljskylt med det egna namnet och texten Årets arbetslivsmuseum samt prissumman 20 000 kronor, fortsatte Torsten Nilsson.

Fakta Skebobruks Museum
Skebobruks Museum berättar om Skebo Bruk som är en av Upplands äldsta järnbruk. Här tillverkades stångjärn. Skebobruks Museum berättar om bruket och om samhället som växte upp kring bruket. Museiföreningen består av cirka 250 medlemmar varav drygt 50 stycken deltar aktivt och utan ersättning i byggnadsarbeten, guidningar, textilarbeten och genomförande av arrangemang som utställningar, hemvändardag och julbasar. Under de senaste åren har man byggt nytt hus med arkiv, modern handikapptoalett, pentry, städskrubb, en dataarbetsplats, värme och anslutning till det kommunala VA-nätet. Bild nedan: Skebobruks museum. Foto: Torsten Nilsson.
Länk till Skebobruks museums hemsida.
aab2010